Lästips om krisstöd och människans motståndskraft

twitterpinteresttwitterpinterest

Här finns lästips och länk till webutbildning i Psykologisk Första hjälp från originalförfattarnas hemsidor.

Vi rekommenderar varmt boken Krisstöd (Natur & Kultur 2013) som grundbok. Boken används som praktisk handbok av många professioner inför och i vardagliga och mer exceptionella situationer, då kunskap om krisstöd behövs. Krisstöd utgår från de dokument som sammanfattar bästa tillgängliga kunskap (State of the Art).

Bokens praktiska del är baserad på Hobfolls fem principer för krisstöd och materialet Psykologisk Första hjälp, varvat med konkreta och levande exempel från författarnas omfattande praktiska erfarenhet av krisstöd. Boken ger också en god grund för att förstå barns utvecklingsmässiga behov.

Kapitel 1, 5 och 6 rekommendera särskilt som läsning för de professioner som önskar förstå modern kunskapsutveckling om trauma, påfrestning och utveckling.

Krisstöd kan i vissa fall beställas till mängdrabatt hos förlaget Natur & Kultur, alternativt, via arbetsplatsers upphandlingsavtal med exempelvis nätbokhandeln Adlibris. Det kan vara värt att kolla upp alternativen då prisskillnaden kan vara relativt stor för vissa målgrupper.

Psykologisk Första hjälp, Användarmanual, översatt till svenska förhållanden av Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri i Uppsala. Skriv ut användarmanualen och bekanta dig med den. Alla som gör insatser vid händelser som drabbar många människor samtidigt, bör känna till och arbeta efter detta material när det gäller krisstöd.

Informationen är fackgranskad och bearbetad av ett flertal internationella instanser samt världens främsta experter inom området psykotraumatologi. Den visar hur man rent praktiskt ger krisstöd baserat på Hobfolls fem principer med empiriskt stöd (Hobfoll et al, 2007, länk till artikeln finns nedanför användarmanualen).

http://www.neuro.uu.se/forskning/katastrofpsykiatri/rad-och-behandling/psykologisk-f-rsta-hj-lp/

http://www.academia.edu/3221883/Five_essential_elements_of_immediate_and_mid-term_mass_trauma_intervention_empirical_evidence

 

Användarmanualen innehåller även information om stöd till insatspersonal samt ett flertal användbara bilagor om krisreaktioner. Den är omfattande och behandlar många olika slags situationer. I boken ”Krisstöd” har de viktigaste delarna sorterats ut. Hela bokens praktiskt inriktade del är baserad på materialet Psykologisk Första hjälp. Läsaren får här hjälp att bekanta sig med de centrala momenten.

Psykologisk Första hjälp, länk till en av originalförfattarna med resurser på olika språk:

http://www.nctsn.org/content/psychological-first-aid

Onlinekurs i Psykologisk Första hjälp (kursen är på engelska och behandlar vägledande förhållningssätt):

http://learn.nctsn.org/course/index.php?categoryid=11

Socialstyrelsens kunskapsunderlag ”Krisstöd vid allvarlig händelse”:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-123-16

WHO, Världshälsoorganisationen, om användandet av interventionen psykologisk debriefing:

http://www.who.int/mental_health/mhgap/evidence/resource/other_complaints_q5.pdf

ISTSS, det världsomspännande nätverket för psykotraumatologisk forskning, om bakgrunden till avrådan från interventionen psykologisk debriefing för vuxna (avrådan innefattar både direkt drabbade och personal, vilket är viktigt att påpeka eftersom många tror att rekommendationen bara gäller direkt drabbade), Guideline 1:

https://www.istss.org/ISTSS_Main/media/Documents/ISTSS_g1.pdf

NICE (brittiska motsvarigheten till SBU), om behandling av PTSD och krisstöd i det akuta skedet:

https://www.nice.org.uk/guidance/cg26

TENTS, The European Network for Traumatic Stress:

http://www.tentsproject.eu/index.jsp?ACTION=GOHOME&MID=1

Professor George Bonanno vid The Loss, Trauma, and Emotion Lab om reaktioner vid förluster och andra typer av svåra påfrestningar:

http://www.tc.columbia.edu/LTElab/index.asp?Id=Publications&Info=Peer+reviewed+journal+articles

Bonannos ”klassiska” artikel (2004) om reaktioner när exceptionellt svåra händelser drabbar människan, och de ibland oväntade vägar som leder till återhämtning: http://www.public.asu.edu/~iacmao/PGS191/Resilience%20Reading%20%231A.pdf

Läkartidningen 42/2014, artikel om vikten av att sätta sig in i modern kunskap om krisreaktioner:

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2014/10/Modernt-krisstod-kraver-att-ny-kunskap-slapps-fram/

New Scientist om krisstöd i det akuta skedet av svåra händelser (Hobfolls fem principer förklaras):

https://www.newscientist.com/article/dn28496-the-five-point-plan-to-help-paris-survivors-recover-from-attacks/

 

Barn och trauma, att se och möta barns reaktioner

Tidigt i livet finns fantastiska möjligheter att med relativt små insatser göra avgörande skillnad i människors framtida liv. Emotionell och sensorisk närhet är avgörande för en liten hjärna i utveckling. Det är så vi inte bara överlever, utan faktiskt också uppnår varje individs inneboende möjligheter.

Idag vet vi att tidig omvårdnad påverkar vår epigenetik och vårt framtida gensvar på stress. En av de faktorer som har allra störst vikt för den framtida folkhälsan är att upptäcka och förhindra allvarlig emotionell försummelse av små barn.

Men samtidigt har många professionella förhållandevis liten kunskap om hur svåra händelser påverkar barn, och framförallt hur vi kan läka och reparera effekterna. Den här kunskapen är avgörande i vardagen, och för beslutsfattare. För en del barn betyder förskolan eller skolan mycket mer än bara pedagogik. För andra barn och ungdomar handlar det om en förhållandevis liten åtgärd, som får stor betydelse.

Att värna om barns rättigheter och deras ovillkorliga rätt till skydd, är ett samhälles kanske viktigaste uppgift. Vad vi gör med och mot våra barn idag, påverkar det samhälle vi kommer att se i framtiden.

Varje barn som föds behöver inkännande och kontinuerlig närhet för att uppnå sin fulla potential och har en ovillkorlig rätt till en så god fysisk och psykisk hälsa som möjligt. Tidiga insatser är extremt samhällsekonomiskt lönsamma.

Ingen av oss kan förändra faktum att barn drabbas av svåra händelser. Men, genom att vara den som ställer en fråga. Som inte tittar bort. Som uppdaterar en rutin. Kan just du vara den som gör avgörande skillnad. Ingen insats är för liten. Det du gör är betydelsefullt.

Vetenskapligt ställningstagande från Amerikanska barnläkarförbundet, The Lifelong Effects of Eary Childhood Adversity and Stress, förklarar hur brister i omvårdnad eller höga nivåer av stress tidigt i livet påverkar gener, immunsystem och hjärnans utveckling: http://pediatrics.aappublications.org/content/129/1/e232

Sammanfattande PDF med vetenskapliga förklaringar gällande hur brister i tidig omvårdnad och trauma hos barn påverkar hjärnans utveckling: https://www.childwelfare.gov/pubPDFs/brain_development.pdf

Artikel i tidskriften Nature om epigenetisk påverkan då föräldern ger barnet fysisk närhet under de två första månaderna av livet: https://www.nature.com/articles/tp2014140

Hur hud-mot-hud-kontakt vs. placering i kuvös omedelbart efter förlossning påverkar prematura barns puls, syresättning och temperaturreglering, randomiserad kontrollerad studie:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15244227

 

 

 

The Child Trauma Academy

The Child Trauma Academys hemsida www.childtrauma.org,  finns en mängd resurser avseende vetenskapliga artiklar, filmer, faktablad samt övriga användbara resurser, exempelvis den här välkända vetenskapliga artikeln:

Perry, B.D.  Childhood experience and the expression of genetic potential: what childhood neglect tells us about nature and nurture  Brain and Mind 3: 79-100, 2002.

Film med Dr. Bruce Perry, en av världens främsta experter avseende trauma i barndomen, om varför närhet och kärlek är avgörande de allra första åren av en människas liv:

Prize lecture at the Chicago Humanities Festival on the Importance of early childhood and the power of relationships: The First Three Years.

 

Centers for Disease Control and Prevention

Amerikanska motsvarigheten till Smittskyddsinstitutet, Centers for Disease Control and Prevention, har ett avsnitt med sammanställd forskning och resurser gällande trauma i barndomen och dess konsekvenser. Trauma i barndomen (på engelska används begreppet ACE Adverse Childhood Events) är idag ett av de största identifierade folkhälsoproblemen. Beräkningar visar att varje krona som investeras i stöd tidigt i livet, är en extremt lönsam affär för samhället.

 

Läs mer om forskning rörande trauma i barndomen och dess hälsomässiga konsekvenser på deras hemsida:

Centers for Disease Control and Prevention – Adverse Childhood Events

När blir en händelse ett trauma för ett barn?

Förenklat kan man säga att ett trauma är en händelse där stressnivån blivit alldeles för hög. Händelsen var alltför överväldigande, eller pågick alltför länge för att den skulle kunna gå att reglera och integrera.

Ett nyfött barn tar allvarlig skada av att inte få beröring under de första månaderna av sitt liv, medan detta för en tonåring är obehagligt, utan att få lika dramatisk inverkan. Vi är alltså delvis olika känsliga för olika saker under uppväxten, men gemensamma och mycket väl kända riskfaktorer finns.

Exempel på potentiellt traumatiserande händelser i barndomen är svåra förluster, långvariga separationer från viktiga personer, verbal eller fysisk misshandel, emotionell eller fysisk försummelse, missbruk i hemmet eller händelser som allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom utan adekvat stöd till barnet och barnets familj. Men det finns en stor variationsvidd. Barnets upplevelse är alltid det som avgör. Svåra händelser behöver inte bli ett trauma, och även ett trauma kan läka med hjälp av rätt stöd och behandling.

 

Boktips:

Om krisstöd samt behandlingsrekommendationer för professionella:

Friedman, M.J., Keane, T.M. & Resick, P.A. (red.) (2014). Handbook of PTSD: science and practice. (Second edition.)

Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka människors motståndskraft. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Michel, P. & Michel, P. (2010). Psykotraumatologi. (2., [omarb. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Southwick, S.M. & Charney, D.S. (2012). Resilience: the science of mastering life’s greatest challenges. Cambridge: Cambridge University Press.

 

För vuxna om barn:

Brandtzæg, I., Torsteinson, S. & Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån: att arbeta med anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur

Hejlskov Elvén, B. & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar: att hantera känslostarka barn. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Norlén, A. (2013). Stopp! Min kropp!: en handbok för vuxna i hur man pratar med barn om kroppen, gränser och sexuella övergrepp. Stockholm: Rädda barnen.

Silverman, L.K. (2013). Giftedness 101. New York: Springer Pub. Co.

(Giftedness 101 finns även på svenska, utgiven hos Natur & Kultur, med titeln: Särskilt begåvade barn. Boken handlar om vikten om att se de barn som är väldigt ”duktiga” i skolan, eller som har sina förmågor maskerade i form av inlärningssvårigheter. I samhället finns stor okunskap kring dessa barn och deras behov. Vi rekommenderar boken, mycket varmt, till alla professioner som kommer i kontakt med barn, inte minst till BVC och till specialpedagoger. Den är förutom mycket trevlig läsning (speciellt den engelska versionen på originalspråk) en bok som bemöter populära antaganden med fakta och har ett starkt humanistiskt budskap om alla människors lika värde).

© Sara Johansson, Creative Mammals

Uppdaterad 2018-01-21