Lästips om krisstöd och människans motståndskraft

twitterpinteresttwitterpinterest

Här finns lästips och länk till webutbildning i Psykologisk Första hjälp från originalförfattarnas hemsidor. Uppdaterad oktober 2021. 

Vi rekommenderar varmt boken Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: Att stärka människors motståndskraft  (Natur & Kultur, 2013) som grundbok. Boken används som handbok och kurslitteratur av många professioner. Den tar upp både vardagliga såväl som mer exceptionella situationer, då kunskap om krisstöd behövs.

Krisstöd utgår från internationellt ansedd litteratur och riktlinjer (se ett urval nedan) vilka sammanfattar vad som brukar benämnas som bästa tillgängliga kunskap (State of the Art) och icke-skadliga, vägledande principer för att ge stöd I manga olika slags situationer. Med boken Krisstöd vill författarna hjälpa till att göra kunskap mer begriplig och lättillgänglig. Ingen av oss kan gå igenom ett helt liv utan att möta svåra händelser och sorg.

Bokens praktiska del är baserad på Hobfolls fem principer för krisstöd och materialet Psykologisk Första hjälp, varvat med konkreta och levande exempel från författarnas omfattande praktiska erfarenhet av krisstöd. Boken ger också en god grund för att förstå barns utvecklingsmässiga behov och varför barn ofta är betydligt mer utsatta än vuxna vid potentiella trauman.

Kapitel 1, 5 och 6 rekommendera särskilt som läsning för de professioner som önskar förstå modern kunskapsutveckling om trauma, påfrestning och människans utveckling.

Boken Krisstöd kan i vissa fall beställas till mängdrabatt hos förlaget Natur & Kultur, alternativt via arbetsplatsers upphandlingsavtal med exempelvis nätbokhandeln Adlibris. Det kan vara värt att kolla upp alternativen då prisskillnaden kan vara relativt stor för vissa målgrupper.

Psykologisk Första hjälp, Användarmanual, översatt till svenska förhållanden av Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri i Uppsala. Skriv ut användarmanualen och bekanta dig med den. Alla som gör insatser vid händelser som drabbar många människor samtidigt, bör känna till och arbeta efter detta material när det gäller krisstöd.

Informationen är fackgranskad och bearbetad av ett flertal internationella instanser samt världens främsta experter inom området psykotraumatologi. Den visar hur man rent praktiskt ger krisstöd baserat på Hobfolls fem principer med empiriskt stöd (Hobfoll et al, 2007, länk till den vetenskapliga artikeln finns här, nedanför användarmanualen).

Observera att material kan benämnas “Psykologisk Första hjälp” utan att vara evidensbaserat eller avse denna version. Var uppmärksam på källan. Det finns även Psykologisk Första hjälp framtagen för låginkomstländer via WHO. Det material som bäst passar ett land som Sverige heter “Psykologisk Första hjälp – Användarinstruktion Andra utgåvan”:

https://www.neuro.uu.se/digitalAssets/300/c_300077-l_3-k_forstahjalprev.pdf

http://www.academia.edu/3221883/Five_essential_elements_of_immediate_and_mid-term_mass_trauma_intervention_empirical_evidence

Användarmanualen innehåller även information om stöd till insatspersonal samt ett flertal användbara bilagor om krisreaktioner, bland annat om barns reaktioner och behov.

Den är omfattande och innefattar många olika slags situationer. Manualen fokuserar på händelser som drabbar många samtidigt, men ger också vägledning med tanke på bemötande och behov vid svåra händelser i vardagen.

I boken “Krisstöd” har de viktigaste delarna av Psykologisk Första hjälp sorterats ut. Hela bokens praktiskt inriktade del är baserad på materialet Psykologisk Första hjälp. Läsaren får här hjälp att bekanta sig med de centrala momenten tillsammans med kunskapen om varför de behövs.

Psykologisk Första hjälp, länk till en av originalförfattarna med många bra resurser kring resurser på olika språk samt barn och trauma. 

https://www.nctsn.org/treatments-and-practices/psychological-first-aid-and-skills-for-psychological-recovery/about-pfa

Onlinekurs i Psykologisk Första hjälp (kursen är på engelska och behandlar vägledande förhållningssätt):

https://www.nctsn.org/resources/psychological-first-aid-pfa-online

Socialstyrelsens kunskapsunderlag från experter “Krisstöd vid allvarlig händelse”:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-10-9.pdf

WHO, Världshälsoorganisationen, om användandet av interventionen psykologisk debriefing:

https://www.who.int/mental_health/mhgap/evidence/resource/other_complaints_q5.pdf

ISTSS, det världsomspännande nätverket för psykotraumatologisk forskning, om bakgrunden till avrådan från interventionen psykologisk debriefing för vuxna (avrådan innefattar både direkt drabbade och personal, vilket är viktigt att påpeka eftersom många tror att rekommendationen bara gäller direkt drabbade):

https://istss.org/getattachment/Treating-Trauma/New-ISTSS-Prevention-and-Treatment-Guidelines/ISTSS_PreventionTreatmentGuidelines_FNL-March-19-2019.pdf.aspx

NICE (brittiska motsvarigheten till SBU), om behandling av PTSD och krisstöd i det akuta skedet:

https://www.nice.org.uk/guidance/ng116

TENTS, The European Network for Traumatic Stress:

Guidelines

Professor George Bonanno vid The Loss, Trauma, and Emotion Lab om reaktioner vid förluster och andra typer av svåra påfrestningar:

https://www.tc.columbia.edu/ltelab/publications/

Bonannos “klassiska” artikel (2004) om reaktioner när exceptionellt svåra händelser drabbar människan, och de ibland oväntade vägar som leder till återhämtning:

http://www.public.asu.edu/~iacmao/PGS191/Resilience%20Reading%20%231A.pdf

Läkartidningen 42/2014, artikel om vikten av att sätta sig in i modern kunskap om krisreaktioner:

https://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2014/10/Modernt-krisstod-kraver-att-ny-kunskap-slapps-fram/

New Scientist om krisstöd i det akuta skedet av svåra händelser (Hobfolls fem principer förklaras):

https://www.newscientist.com/article/dn28496-the-five-point-plan-to-help-paris-survivors-recover-from-attacks/

Boktips:

Om krisstöd samt behandlingsrekommendationer för professionella:

Friedman, M.J., Keane, T.M. & Resick, P.A. (red.) (2014). Handbook of PTSD: science and practice. (Second edition.)

Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka människors motståndskraft. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Michel, P. & Michel, P. (2010). Psykotraumatologi. (2., [omarb. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Southwick, S.M. & Charney, D.S. (2012). Resilience: the science of mastering life’s greatest challenges. Cambridge: Cambridge University Press.

Barn och trauma, att se och möta barns reaktioner

Tidigt i livet finns fantastiska möjligheter att med relativt små insatser göra avgörande skillnad i människors framtida liv. Emotionell och sensorisk närhet är avgörande för en liten hjärna i utveckling. Det är så vi inte bara överlever, utan faktiskt också uppnår varje individs inneboende möjligheter.

Idag vet vi att tidig omvårdnad påverkar vår epigenetik och vårt framtida gensvar på stress. En av de faktorer som har allra störst vikt för den framtida folkhälsan är att upptäcka och förhindra allvarlig emotionell försummelse av små barn.

Men samtidigt har många professionella förhållandevis liten kunskap om hur svåra händelser påverkar barn, och framförallt hur vi kan läka och reparera effekterna. Den här kunskapen är avgörande i vardagen, och för beslutsfattare. För en del barn betyder förskolan eller skolan mycket mer än bara pedagogik. För andra barn och ungdomar handlar det om en förhållandevis liten åtgärd, som får stor betydelse.

Att värna om barns rättigheter och deras ovillkorliga rätt till skydd, är ett samhälles kanske viktigaste uppgift. Vad vi gör med och mot våra barn idag, påverkar det samhälle vi kommer att se i framtiden.

Varje barn som föds behöver inkännande och kontinuerlig närhet för att uppnå sin fulla potential och har en ovillkorlig rätt till en så god fysisk och psykisk hälsa som möjligt. Tidiga insatser är extremt samhällsekonomiskt lönsamma.

Ingen av oss kan förändra faktum att barn drabbas av svåra händelser. Men, genom att vara den som ställer en fråga. Som inte tittar bort. Som uppdaterar en rutin. Kan just du vara den som gör avgörande skillnad. Ingen insats är för liten. Det du gör är betydelsefullt.

Vetenskapligt ställningstagande från Amerikanska barnläkarförbundet, The Lifelong Effects of Eary Childhood Adversity and Stress, förklarar hur brister i omvårdnad eller höga nivåer av stress tidigt i livet ibland kan påverka gener, immunsystem och hjärnans utveckling: http://pediatrics.aappublications.org/content/129/1/e232

Sammanfattande PDF med vetenskapliga förklaringar gällande hur allvarliga omsorgsbrister påverkar hjärnans utveckling hos ett barn: https://www.childwelfare.gov/pubPDFs/brain_development.pdf

 

Centers for Disease Control and Prevention

Amerikanska motsvarigheten till Smittskyddsinstitutet, Centers for Disease Control and Prevention, har ett avsnitt med sammanställd forskning och resurser gällande trauma i barndomen och dess konsekvenser. Trauma i barndomen (på engelska används begreppet ACE Adverse Childhood Events) är idag ett av de största identifierade folkhälsoproblemen. Beräkningar visar att varje krona som investeras i stöd tidigt i livet, är en extremt lönsam affär för samhället. Men sambanden är komplexa.

Läs mer om forskning rörande trauma i barndomen och dess hälsomässiga konsekvenser på deras hemsida:

https://www.cdc.gov/violenceprevention/aces/index.html

När blir en händelse ett trauma för ett barn?

Förenklat kan man säga att ett trauma är en händelse där stressnivån blivit alldeles för hög. Händelsen var alltför överväldigande, eller pågick alltför länge för att den skulle kunna gå att reglera och integrera.

Ett nyfött barn tar allvarlig skada av att inte få beröring under de första månaderna av sitt liv, medan detta för en tonåring är obehagligt, utan att få lika dramatisk inverkan. Vi är alltså delvis olika känsliga för olika saker under uppväxten, men gemensamma och mycket väl kända riskfaktorer finns.

Exempel på potentiellt traumatiserande händelser i barndomen är svåra förluster, långvariga separationer från viktiga personer, verbal eller fysisk misshandel, emotionell eller fysisk försummelse, missbruk i hemmet eller händelser som allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom utan adekvat stöd till barnet och barnets familj. Men det finns en stor variationsvidd. Barnets upplevelse är alltid det som avgör. Svåra händelser behöver inte bli ett trauma, och även ett trauma kan läka med hjälp av rätt stöd och behandling.

© Sara Johansson, Creative Mammals